Mamman har verkligen.
Njutit.
Av att plocka blåbär.
För mamman och grannfrun.
Har det inneburit.
En liten söndagstur med bilen.
Till nya omgivningar.
Slående vacker natur.
Underbart mysig skog.
Full av mjuk mossa.
Imponerande stenar.
En tystnad.
Som helar mammans ibland trötta öron.
Som tur är.
Har det ju också blivit några blåbär.
Nu är det bara att vänta.
På lingonsäsongen.
Nu njuter finndjävlarna.
Av sommar.
När mamman som bäst letade.
Vinterkläder.
Planerade höstaktiviteter.
Kom sommaren tillbaka.
Aron och Vera njuter.
Mamman och pappan.
Måste ändå förbereda.
För kallare dagar.
I 27 gradig värme.
13 stycken såna här burar.
Är fulla med ved.
Vet ej hur många kubik.
Vet bara att det är svettigt.
Att lasta dom i skottkärran.
Köra ner dom till förrådet.
Lasta in och lägga i ordning.
2 stycken tömda.
Tog ett par timmar.
Bara 11 kvar.
Nästa sommar.
Kommer finndjävlarnas tomt.
Vara ännu finare än nu.
Mamman förbereder.
Gräver.
Drar upp rötter.
Här hoppas hon kunna plantera.
Nyponrosor.
Framför en granhäck som sett bättre dagar.
I lagom doftavstånd.
Från hammocken.
Och här.
Där det förut fanns en massa.
Fula buskar och sly.
Har mamman planterat.
Det som på finska heter koristevadelma.
Och kommer bli så här fin.
Och trots att fasaden.
Troligtvis kommer att målas nästa sommar.
Så tar mamman risken och planterar.
Barnens inte alltför tråkiga.
Uppgift.
Har på sistone gått ut på.
Att gå på kalas.
Ett 6-årskalas.
Två fyra-årskalas.
Ett tre-årskalas.
Varav mamman bara lyckades få med sig kameran.
Till ett.
Det är hårt jobb.
Att ständigt kalasa.
Klä sig fint.
Smaska.
På en väldig massa godsaker.
Mingla med främmande barn.
Uppföra sig.
Leka med andras leksaker.
Men Vera och Aron kan.
Och har haft väldigt roligt.
Lekt med ballonger.
Målat på fönster.
Fiskat godispåsar.
Ätit tårta.
Glass.
Färgglada kex.
I massor.
Lekt.
Lekt.
Lekt.
Varit sista att lämna festen.
Blivit vilda.
Inte lyssnat på allt mamman sa.
Slitit av sig alla kläderna.
Dansat nakna på gräset.
Njutit.
Som bara barn kan.
Grattis än en gång.
Alla födelsedagsbarn.
Mamman ser bara bär.
Överallt.
Hör bara om folk som plockar bär.
Tänker bara på bär.
Som blåbär.
Var först svårt att hitta.
Mamman och grannfrun.
Letade överallt.
Fick till slut.
Hjälp av mammans arbetskamrat.
Hittade en hel del.
Blåa bär.
Mamman lånade sen hem.
En saftmaja av gammelmormor.
Plockade en hel hink.
Med röda vinbär.
Dock inte i egna trädgården.
Men hos grannen.
Resultatet.
Fem liter.
Mycket smarrig saft.
Mer blir det nog.
När dom svarta ska plockas.
Snart.
Och för att försäkra sig.
Om att inte bli utan i framtiden.
Planterar mamman egna buskar.
Tre med svarta vinbär.
En med gröna vinbär.
En med vita vinbär.
En med röda vinbär.
Mamman hoppas nu.
Att nästa sommar ger.
En mindre blygsam skörd.
Mamman fick lite panik.
Vid genomgången av barnens lådor.
Kollade vad som finns.
Inför höst och vinter.
Ingenting.
Fanns det.
I alla fall inte av det viktigaste.
Mamman tog tag i saken.
Redan samma dag.
Drog med sig Aron på loppisrunda.
Räckte med en loppis.
För där gick mamman och Aron.
I lugn och ro.
Aron mutad med juice och kex.
Mamman fullt koncentrerad.
Och minsann.
Ibland.
Hittar man mycket av det man behöver.
Och lite sånt man inte behöver.
Ett par höstskor till Aron.
Ett par höstskor till Vera.
Ett par vinterskor till Aron.
Ett par vinterskor till Vera.
Två par tjocka strumpor.
Två fina plåtburkar till barnrummet.
Två stycken undermössor.
En tröja till Aron.
En tröja till Vera.
En tröja till mamman.
Ett par byxor till Vera.
En mjuk Byggare Bob modell mindre.
En fin leksaksbil.
Burkar till infrysning av bär.
Summa.
40 euro.
Not bad.
Så här kan det ju knappast. Se ut. När det ska läggas golv.
Lite städning. Hjälpte mamman pappan med. Då han sågat. Spikat. Skruvat. Svettats. Hela dan.
Det var lite skräp. Och lite sågspån. För mycket sågspån. Är aldrig bra. För att få bukt med det behövdes en del. Grävas bort. Då blir det grävexperten. Som får göra sitt.
Mamman grävde bort. 20 säckar sågspån. Inte mysigt. Mysigare blev dock vinden. Utan skräp. Med finkrattat spån.
Nu var det bara. För pappan att sätta igång. Med papp. Och trägolv. Och det ska göras klart. Att det finns få saker. Som är så vackert. Som ett nylagt. Brädgolv.
Fullkomligt oväntat. Underbart uppskattat. Långväga besök. En granne från förr. Med en bekant från skogarna. Hittade till finndjävlarnas lilla hus. Mamman och pappan bjöd på pannkakor. Promenad. Badtur. Te. Minnen och framtid. Trasiga långkalsonger. Besöket bjöd på. Skratt. Så att tårarna rann.
Så roligt. Har inte mamman haft på länge. Tack för titten. Och mycket mycket välkomna åter.
"Vilka sånger sjöng ni idag på dagis?" frågar mamman. "Hjulen på bussen." svarar Vera. "Vad bra den kan ju du så kunde du sjunga med." säger mamman. "Ja, men jag sjöng bara för Aron, min egen lillebror." svarar Vera.
"Vi är barn, ni är inte alls barn, ni är folk som inte leker."
"Du bara skojade med mig mamma, men jag skrattade inte."
"När jag blir stor ska jag bli valfisk."
"Jag är ett fint litet stor flicka monster."
"Mina handgubbar kan baka."
"Detta är ingen sittpizza."
"Jag är inte sovnödig, jag är vaknödig."
"Jag är pusselnödig." Det betydde att hon väldigt gärna ville pussla.
Det luktar lite fis, säger mamman, när Vera lägger av en brakare. "Nej", svarar Vera, "det luktar gott, som gammalt kaffe"
"Det här är min facebook." säger hon och håller i mammans kalender.
"Dom är lite sura." sa Vera om rönnbären.
"Jag är här, du är där." säger Vera till stackars Aron som försöker krypa till oss från andra sidan rummet.
"Jag vill till kudden." Vera kan vara lite morgontrött.
"Har han skägg i väskan?" Om pappan, Nej svarar mamman, han har skägg i ansiktet. "Har han ansikte?"
"Vart brukar Tjockis sitta?"
"Vart bor tågen?" - I ett tåggarage, svarar mamma. "Det finns ingen dörr där." -Jo, det finns det nog. "En liten dörr kanske."
"Mamma titta där kommer himlen."
"Sätt smör på min mandel." Hon menade att hon ville ha mandelsmör på äpplet.
Vera fascinerades av att en hund ute var barfota, jag förklarade att djur inte behöver kläder eller skor. Efter en stund sa hon: "Hunden har ingen snopp." Jo sa jag pojkhundar har snopp och flickhundar har snippa. Då sa hon: "Liten hund har också snopp, den har snopp faktiskt."
Jag sa till Vera att hon inte fick röra brännässlorna för då gör det ont. "Då blir man ledsen, skriker." sa hon, sen efter en stund sa hon: "Snart är dom glada, då får vi röra dom." Hon trodde att det var brännässlorna som hade fått ont.
Besökare
Antal besökare totalt:
Antal besökare denna vecka:
Antal besökare i dag: