Det går inte.

Att beskriva.
Hur vacker våren är.

Det går inte att beskriva.
Varje underbara solnedgång.
Strålar genom träden.
Blåbärsrisets ljusgröna färg.

Den måste njutas på plats.
Finndjävlarnas vår och försommar. 
Blommorna.
Som inte vill växa.
I rabatten.
Men gärna runt omkring.

Ljuset och värmen.
Finndjävlarna är nuförtiden.
Ute.
Hela tiden.
Känner mjukt gräs under nakna fötter.

Spinner.
I värmen.
Kan inte titta sig mätta.
På skönheten.

Mamman kan inte berätta.
Inte visa på bild.
Hur underbart det är här nu.
Det måste upplevas på plats.
Du måste komma hit.

Vårfest.

Dagissäsongen avslutades.
Traditionsenligt med våffelfest. 

Strålande sol.
Och tänk.
Väluppfostrade barn. 

Mamman sa strängt.
Till barnen vid frukosten.
Att nu får ungarna banne mig uppföra sig.
När mammorna och papporna kommer.
Förra året var en pina.
Vera vägrade delta.
Aron skrek och höll för öronen.
När dom andra barnen sjöng.
Men tänk.
Ett år har gått.
Barnen har vuxit.
Nu satt Aron nästan helt still.
Vera sjöng och dansade.
Mamman och pappan svällde.
Av stolthet.

Uthuset.

Det var ungefär.
Som att vistas på havet.
När man gick in.
I finndjävlarnas uthus.
Golvet lutade.
Både åt ena och andra hållet. 

Dessutom var alla väggar.
Mögliga.
Renoveringen.
Börjas som vanligt.
Med rivning. 

Pappan stod för den delen.
Lämnade efter sig det här. 

Sen slängde han och brorsan upp huset.
På ytterligare stöd.
Nu är huset vågrätt.
Och nästan lodrätt.

Men det finns.
En hel del kvar att göra.

Invändigt ska det.
Läggas golv.
Panelas väggar.
Inredas lekstuga.
Utvändigt ska det målas.
Byggas ett miniväxthus.
Ett cykelförråd.
Och så vidare.

Vrålåk.

 Nu har minsann.
Finndjävlarna bytt upp sig.
Nyare.
Snabbare.
Snyggare.
Mindre.
Är nya bilen.
Förhoppningsvis är den också bättre.

Nu gäller det bara.
Att bli av med den gamla.
Kan bli svårt.
Men det görs ett försök. 

Äntligen.

Var födelsedagen här.
Vera hade räknat ner.
Veckor.
Dagar.
 

Vera hade en enda önskan.
Att få frukost på sängen.
Inte så svårt.
Att uppfylla.
Ett berg med presenter.
Uppskattades också.
Sen var det dags.
För barnkalas.
Vera hade önskat kakor och tårta.
En hello kitty tårta.
Hade säkert räckt.

Men nu är det så.
Att mamman tycker att barnkalas.
Är minst lika roligt som barnen.
Därför har det bakats.
Och planerats.
I dagar.

Resultatet.
Blommiga kakor.
Och kakor på pinne.
Gick åt som smör.

Några bjudna barn.
Dock inte upp.
Vilket underlättande en del.
Alla barn fick plats.
Runt matbordet.
Sen för första gången.
Sen Vera fyllde 1 år.
Kunde kalaset.

Fortsätta ute.
Helt underbart väder.
Soligt.
Varmt.
Godispåsar.
Gömdes runtomkring i trädgården.

Sen åts det godis.
Ur dockservisen.
En mycket trevlig födelsedag.
Tyckte mamman.
Och när Vera frågades.
Vad som var bäst på födelsedagen.
Sa hon.
Allt.

Grattis på födelsedagen.
Älskade 6-åringen.

Bättre dagar än så här.

Upplevs sällan.
Strålande sol.
Klarblå himmel.
20 grader varmt. 

En härlig cykeltur.
I kvällsolen.
Inga jackor.
Inga vantar.
Inga mygg. 

Bara full fart.
Dagen började underbart.
Med mors dags firande på dagis.
Mammorna åt frukost med barnen.
Barnen hade gjort fina kort.
Vera hade skrivit i sitt.
Varsågod från Vera jag ska göra roliga trick.
Aron hade dikterat.
Jag tycker om henne, jag tycker om att krama, mamma blir glad av kramar, mamma tycker om att steka mat, mamma leker med mig och pappa, plättar tycker mamma om.
Alla barnen hade bakat chokladbollar.

Mamman lekte en stund med Aron.
Såg på när Vera ritade.
Sen ville Vera ha hjälp.
Att skriva ett kort till mamman.
Mamman bokstaverade orden.
Vera skrev.
Tack att du mama kom.
Det var den finaste presenten.

Den är här nu.

Våren.
Om än något försiktig.
Men sakta tittar.
Scillan upp.

Och en krokus.
Som inte setts förut. 

Och på vissa buskar.
Knoppas det till och med.

Och valborg har det firats.
Med pompa och ståt.
På dagis i alla fall.

Där bjöds det traditionsenligt.
På maskerad.
Och munkar.
Och annat gott.
Mamman var hemma med feber.
Pappan jobbade.
Men barnen hade roligt.