söndag 24 november 2013

Den bästa gåvan.

Som finns.
Har Vera givit till sig själv.
Som en tidig julklapp.
Efterlängtad.
Underbar.
Vera kan läsa.


För första gången.
Läste Vera godnattsaga.
Själv.
Mamman och Aron lyssnade.
Förundrades.
Det har krävts en del.
Träning.
Med hjälp av ett läsespel.
Som flitigt använts.
Vid kvällsmaten.
Hela hösten.
Viljan.
Av stål.
Den har Vera stått för själv.
En längtan.
Efter att kunna själv.
Fördjupa sig i.
Det bästa som finns.
En god bok.


Och konstigt nog.
Så har lillebror.
Som suttit och lyssnat.
Hört och sett hur mamman och Vera.
Bokstaverat orden.
Upprepat bokstäverna.
Fattat vinken.
Och lärt sig han med.
I alla fall.
Alla ord där bokstäverna känns igen.
Vera läser böcker.
Aron läser skyltar.
Båda bokstaverar allt.
Hela tiden.
L-I-T-E J-O-B-B-I-G-T.
M-E-N H-E-L-T F-A-N-T-A-S-T-I-S-K-T.

torsdag 21 november 2013

Barnarbete.

Väldigt bra är det.
När mamman har ont i armen.
Pappan är på jobbet.
Att barnen kan utnyttjas.


Lite förvånande.
Att fyraåringen.
Kan både diska och steka pannkakor.


Och att sexåringen.
Frivilligt både gör pannkakssmet.
Och hänger tvätt.


Men mycket praktiskt.

söndag 17 november 2013

I mörkret.

Det var mörkt.
När finndjävlarna vaknade imorse.
Och strömlöst.
Stormen Eino gjorde att takplåten.
Väsnades tills mamman vaknade.
Det är lite mysigt.
Tänkte mamman.
Med strömavbrott.

Och det går bra.
Att laga soppa på vedspisen.
Som dagar som denna.
Känns som världens bästa investering.
Varmt är det också.
Trots att det blåser runt knutarna.
Med bara några få plusgrader.


Och det går bra.
Att göra sallad i halvdunklet.
Och mamman hann.
Bära ner madrasser och lakan.
Från vinden.
Innan det totala mörkret lade sig. 


Och det är mysigt.
Att spela kort.
I skenet av stearinljus.
Mamman har nu insett.
Att man inte kan ha för många ljus.
Liggande på lager. 


Och som tur var.
Kom strömmen tillbaka på förmiddagen.
I en timme eller så.
Då skyndade sig finndjävlarna.
Att diska all disk.
Tappa upp vatten i hinkar.
Dricksvatten på flaskor.
Bajsa.
Spola i toaletten.
För sen gick strömmen igen.
Nu har det gått 14 timmar.
Än är det varmt.
Mamman och barnen kommer sova gott.
I ett varmt rum tillsammans.
Pappan jobbar natt.
Det går att laga mat.
Kylskåpsmaten.
Står i en låda på trappan.
I säkert förvar.
Och lagom temperatur.
Det går ingen nöd på oss.
Men det är jobbigt.
Att tänka på bären.
Som fyller två frysar i källaren.
Mammans älskade hallon.
Som inte kan ersättas med pengar.
Måtte dom klara sig.
Plan B är att flytta dom.
Till släktingars frysar.
Om inte strömmen kommit.
I morgon bitti.
Nu blir det till att hoppas.
Att mobilbatteriet.
Inte dör innan morgonen.
Och att läsa en stund.
I ficklampans sken.

lördag 16 november 2013

Livets första.

Konsert.
Nånsin.
Var väldigt efterlängtad.
Dagarna nedräknade.
Utstyrseln planerad.


Väl på plats. 
På tredje raden från scenen.
Bland 600 andra barn och föräldrar.
Var väntan lång.
Det är spännande.
Sa Aron minst 10 gånger. 


Vera frågade var 30:e sekund.
När kommer dom.
Var är dom.
Börjar det inte snart.
Sen.
Kom dom.
Finndjävlarnas favvoband.
Hevisaurus 


Hårdrock för barn.
En konsert för barn.
Fast samtidigt på riktigt.
Med ljus.
Rök.
Och rock n' roll. 


Aron satt som förtrollad.
Nästan hela tiden.
Vera sjöng.
Hoppade.
Dansade.
Klappade takten.
Vrålade i kör.
Med alla andra barn. 


Och man kan ju tycka vad man vill.
Om denna typen av musik.
Med mer barnanpassad konsert får man leta efter.
Dinosaurierna är hur snälla.
Och roliga som helst.
Det fanns en rolig trollkarl.
Stora gröna ballonger.
Dom hade två teckenspråkstolkar.
Som dansade och tecknade hela tiden.
Enda nackdelen.
Var kanske att barnen.
Inte mer än för en liten stund.
Var fria att springa fram till scenen.
Hoppa.
Dansa.
Sjunga.
Precis så fria och spontana.
Och underbara.
Som bara barn kan vara.
Innan vakterna kom.
Sa till alla att sitta på sina platser.
Av säkerhetsskäl.
Men Aron och Vera var nöjda.
Och extatiska. 
Hela vägen hem.

 

söndag 10 november 2013

Fars dag.

Pappan firades.
Både i fredags och idag.
Barnen hade bakat.
Kakor och bullar.
Gjort fina kort.


Aron hade kämpat.
Med att skriva allt själv.
Inte lätt för nån.
Som sällan ens håller i en penna.
Vera hade ritat.
Och skrivit om pappan.
Pappa tycker om att spela gitarr. Han har sån där högtalare. Jag tycker om pappa, för vi åker ibland till pappas spelställe. Vi brottas ibland och ritar ibland. Han tycker om att lyssna på skivor.
Och idag.
Bakades scones.
Till frukosten på sängen.
Synd bara för pappan.
Att han sen fick både dammsuga och tvätta golven.
Innan det var dags att åka till jobbet.
Grattis på Fars dag.
Världens bästa pappa.
Och alla andra pappor med.
 

tisdag 5 november 2013

Happy halloween.


En mycket lycklig häxa.
Äntligen bjuden.
På kalas hos nya förskolekompisen.
Halloweentemat. 


Gick Vera in för hårt.
Häxkläder.
Hatt.
Halloweenmålat ansikte.
En handväska full med spindlar.
Happy happy halloween.