torsdag 31 mars 2011

Du ska inte tro det blir sommar.

Nånsin.

Om inte nån sätter.
En jävla fart.
Snart.


Lika som bär.

Idag var barnen och pappan.
På BVC.
Länge sen sist.
Nytt ställe i och med flytten.
Ny invägning och mätning.
Vera är 95 cm kort.
Aron är 89 cm lång.
Det är väl det som skiljer dom åt.
För dom väger exakt lika mycket.
11,6 kg sprallklump.
Och har exakt lika stora fötter.
Storlek 23.
Mamman tänker att dom kanske.
Skulle lägga på sig lite grann.
Göder dom.

Med majspuffar.

måndag 28 mars 2011

Underskattning.

Mamman.
Har inte förrän nu.
Riktigt förstått vikten.
Av gardiner.

Ett helt ny känsla.
Hemtrevligt.
Så det förslår.

Att mamman fick gardiner till.
Tre fönster.
För under 300 kr.
Gjorde ju inte saken sämre.

söndag 27 mars 2011

Fönster och dess omgivning.

Mamman och pappan.
Försöker få lite gjort.
Fönster utan foder.
Känns ju inte så kul.


Inte heller är det kul.
Med drag.
Från fönstren.
Lite lin.


Lite glin.
Som hjälper till.


Och helt plötsligt.
Känns något helt.
Fina fönsterfoder.
Ramar in.

Fina fönsterbrädor.
Blir pricken över i.

Finfrämmat.

I helgen fick finndjävlarna.
Finfrämmat.
Av pappans farbror med fru.
Farbrorn och Aron och Veras farfar.
Har vuxit upp.
I huset vi bor i nu.
Ganska speciellt.
För farbrorn och hans fru.
Att få se huset.
Renoverat och fint.
För första gången.
Finpresent.
Hade dom med sig också.


Som mamman genast tog i bruk.

Ett snabb visit.
En nostalgitrip.
En ära för mamman och pappan.
Att få besök av dom.
Som kanske mest kan uppskatta.
Allt jobb som lagts ner.
Som kanske mest kan glädjas.
Åt att detta hus.
Nu fylls av ljus.
Hemtrevnad.
Lycka.

Besatthet.

Det kom ett paket med posten.
En lite försenad present.
Till Aron.
Vera hjälpte till att slita upp det.
Sen var lyckan gjord.
Presenten innehöll.


Två filmer med Spöket Laban.
Aldrig har våra barn blivit så glada.
För ett par filmer.
Aron har haft en Laban period ett tag.
Har några mycket uppskattade böcker.
Men detta var något helt annat.
Otäckt.
Spännande.
Roligt.
På en gång.
Barnen har inte gjort annat än tittat.
Aldrig tidigare har dom.
Skrattat högt.
Av det som händer i filmerna.
Båda på samma ställe.
Det är humor.
Och glädje.
Tack Morbror.

söndag 20 mars 2011

Nästan friska barn.

Roar sig kungligt.
Äntligen.
Kunde finndjävlarna.
Hälsa på släkt och vänner.

Njuta av andra leksaker.
Än dom hemma.
Njuta av andra vuxna.
Än dom hemma.

Och träffa långväga.
Sysslingbesök.

Blev nästan lite tröttsamt.

Men är man populär.
Så är det bara att orka.
Gå på två-årskalas hos grannen med.

Mamman.
Hon höll sig mest i källaren.


onsdag 16 mars 2011

Nämen.

Den här väggen är ju inte rak.

Har man sagt och hört.
Många gånger.
Om källaren.
Och inte slät.
Och inte jämn.
Det är förutsättningarna.
När mamman skulle börja.
Finfixa lite.
Dörrkarmar har fått.
Måttanpassas.
Tråcklas på plats.
Sedan tätade mamman.
Dom små skrymslen som blir.
När inget är rakt.

Mamman hittade lister.
På vinden.
Har slipat.
Spacklat och målat.
Fortsatte sen.
Men att mäta.
Såga och borra.
Dörrfodren.
Kunde fästas i karmen med spikpistol.
Golvlisterna.
Fick fästas.
Med skruv.På vissa ställen.
Där den gamla isoleringen på väggarna.
Är kvar.
Fäste inte skruvarna alls.
På en del ställen.
Är som sagt.
Väggen inte rak.


På andra ställen.
Blev det riktigt bra.
En helt ny känsla.
Men en källare.
Utan hål.

Ett och annat fanns visst kvar.
Måste byta en och annan.
Strömbrytare också.

Svart vitt och grått.
Känns nytt och fräscht.
Nödlösningar.
Blev det både här och där.
Men det är sånt det blir.

I charmiga gamla hus.
Trösklarna ska sedan bli grå.
Ett stycke asbeströr.
Är nu gömt och glömt.


Karmar.
Fina.
Fattas bara lite färg på fönstren.
Taklister.
Fler saker i turkost.

tisdag 15 mars 2011

Jahapp.

När mamman imorse.
Hade klätt på sig.
Packat dagisväskan.
Väckt och gett frukost.
Åt Aron.
Var hon så klart inställd.
På att barnen skulle till dagis.
Aron har varit hemma en vecka.
Båda var feberfria igår.
När Vera till slut vaknade.
Började mamman ana oråd.
En apatisk dotter.
Satt vid bordet.
Vägrade röra gröten.
Fram med termometern.
38 graders feber.
Jahapp.
Då var det bara att vänta.
På att tiden ska gå.
Vad gör man annars.
6.45.
När man inte ska till jobbet eller dagis.
Febern gick över.
Aron verkade pigg.
Vera ville inte äta eller dricka.
Mamman tog med skruttarna.
Till doktorn.
För att få läkarintyg till jobbet.
Sköterskan där.
Konstaterade snabbt.
Att det var nog bäst att doktorn.
Också tog sig en titt.
På Veras svullna mandlar.
Ilsket röda hals.
På Arons röda öra.
Lyssna lite på bådas hosta.
Jahapp.
En stackars Vera har väldigt ont.
En stackars Aron har öroninflammation.
En stackars mamma har dåligt samv
ete.
För att hon trodde att Vera bara var.
Lite trött.
Och därför inte ville äta.
För att hon trodde att Aron bara var.
Trotsig.
När han skrikit och kastat grejer omkring sig.
Efter en tröstande eftermiddag hos.
Gammelmormor och gammelmorfar.
Med glass.
Kex och film.


Såg Vera ut så här.
Termometern visar 39.
Orkade inte röra sig.
Mamman kurerar.
Sjuka små barn.
Hostmedicin.
Vitaminer.
Mjölksyrebakterier.
Antibiotika.
Smärtstillande.
Febernedsättande.
Glass.
Jahapp.
Inget annat att göra.
Än att hoppas på en lugn natt.
Förbereda sig på en dag.
Borta från jobbet.

måndag 14 mars 2011

Långdraget.

I tisdags ringdes det från dagis.
Aron hade fått feber.
Idag nästan en vecka senare.
Är han äntligen
feberfri.
Pappan jobbade två nattpass.
Var hemma med sjuka barn.

På dagarna.
När han egentligen skulle sovit.
Då gäller det.

Att hitta på nåt kul.
Inte alltid helt lätt att underhålla.

Trötta.

Sjuka
.
Uttråkade barn.

Men pappan kan.
Både underhålla barnen.

Och baka indiska piroger.


Vera kan baka hon med.

Aron kan äta deg.
Trots hosta och nästäppa.

Mamman.
Gjorde det enda rätta.
Tog till flykten.
Hängde hela helgen.
I källaren.
Nån gång ibland.
När pappan ropade att maten var klar.
Kom hon upp och åt.

Och när idéerna tar slut.
Leken övergår i bråk.
Gnäll övergår i skrik.
Då kommer man ganska långt.
Med godis.

Nam.

söndag 6 mars 2011

Hallen.

Hallen är inte klar.
Till hundra procent.
Men är enda rummet med.
Dörrfoder och golvlister.
Mamman har ju också.
En förkärlek för.
Före och efterbilder.
Därför kommer lite såna.
Hallen före.

Härligt mörk.
Dekorerad med både vacker lampa.

Och spegel.
I taket.
Hade spindlarna dekorerat.

Dunkel.

Hallen efter.

Där kläderna hänger.
Ska sedan byggas ett skåp som rymmer.
Kläder.
Skor.
Elskåpet.

Så här kan det gå.
När man handlar begagnat.
Den dörren med lås på.
Går till förrådet.
Den andra.
Till toaletten.


Detta är lilla hallen.
Här vid mustocken.
Är det aldrig.
Så här städat.
Här läggs allt.
Man har i händerna när man kommer in.
I lådorna.
Förvaras allas mössor och vantar.

Lite nödlösningar med lister.
Lappades och lagades.
Men blev riktigt fint.

Lite pynt.
Har vi också hunnit med.

I väntan på våren.


Äntligen.
Börjar det ljusna.
Tidigt.
Fåglarna.
Vågar sig fram i det något mildare vädret.

Till allas glädje.

Längtan är stor.
För oss alla.
För Vera kanske störst.
Hon förbereder sig så här.


Med solhatt på huvudet.
Raggsockar på fötterna.
Drömmer hon om sol.
Och gröna träd.