fredag 18 februari 2011

Det kalla livet.

Mamman fryser.
Vill inte veta hur kallt det är.
Känner snoret frysa i näsan.
Hostan riva i brösten.
Av dom första andetagen.
Utanför dörren.
Det är kallt här.
För kallt.
Allt fryser.
Bilen startar.
Men fungerar knappt.
Överallt står bilar längs vägarna.
Bilar som gett upp.
Det händer att solen skiner.
Men värmer gör den inte.

Vackert kan man tycka.
Det gör inte mamman.
Mamman står inte ut.
Inte när kylan ständigt tränger in.
Genom lager på lager av kläder.
Inte när barnen inte kan vara ute.
På flera dagar.
Inte när termometern visar.
-36.
Inte när fönstret på toaletten.
Ser ut så här.
På insidan.

Men inte mycket att göra.
Annat än att bita ihop.
Skydda sig bäst det går.
Skaka på huvudet.
Åt dessa finndjävlar.
Som envisas med att cykla.
Gå utan vantar.
Jogga.
I denna satans kyla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar