När Vera var 8 mån.
Fick hon feber.
Och vätskefyllda prickar.
På magen.
3 stycken.
Mamman och pappan tog henne.
Till sjukhuset.
Det är vattenkoppor sa sköterskan då.
Är du säker.
Frågade mamman.
99% säker.
Svarade sköterskan.
Mamman och pappan åkte nöjda och glada.
Hem med en inte särskilt sjuk dotter.
Men nu visade det sig.
Att sköterskan hade fel.
Det som Vera har nu.
Runt ögonen.
Inne i öronen.
I hela hårbotten.
I underlivet.
På hela kroppen.
Det är vattenkoppor.
Och dom kliar.
Mycket.
torsdag 1 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Blir det överjävligt så kan man få nåt utskrivet för klådan, minns inte vad det hette dock...
SvaraRaderaTavegyl såklart! Antihistaminer (gissar att vi får ladda med sånt till Vide om vi hälsar på er i mygg-landet framöver...
SvaraRaderaHej, vi köpte "salva för vattenkoppor" på apoteket, funkade bra med aron, men veras kliade nog mer. Som tur är, har dom redan börjat torka och hon sover bättre.
SvaraRaderaHaha... det är ändå lite roligt för henne att komma ihåg det sen fast det är jävligt jobbigt nu... Våra kompisar träffade oss när barnen hade vattkoppor och det var ok för dem för deras tredje hade inte haft det, han är lika gammal som Tage. Sen visade det sig att ingen av de andra hade det heller. Tänk vilken smitta! Hur många har Vera smittat tror ni?
SvaraRaderaStackars lilla tjejen
SvaraRadera