På dagis.
Dom har många och kära vänner.
Mamman och pappan.
Trivs inte lika bra.
Dagispersonalen är inte av bästa sorten.
Klagar på allt.
Efter ett utvecklingssamtal i höstas.
Där det uttrycktes oro.
För det mesta.
Veras vikt, balans, motorik.
Kläder, beteende.
You name it.
Mamman och pappan suckade och svor.
Gav sedan igen.
Genom att bevisa att dom hade fel.
Hos dietisten skaffades bevis.
För att Vera får i sig.
En fullvärdig vegetarisk kost.
Hos ögonläkaren konstaterades.
Att Veras eventuella balanssvårigheter.
Är kopplat till hennes svåra synfel.
Hos arbetsterapeuten avgjordes.
Att Vera är.
Hör och häpna.
Helt normal.
Vågar nu dagispersonalen.
Påpeka ett enda fel.
Hos våra perfekta underbara barn.
Är det krig.
Hos arbetsterapeuten blev Vera.
Oerhört inspirerad av allt.
Kan vi inte åka dit igen.
Frågar hon ständigt.
Och det går kanske inte.
Så mamman och pappan.
Fixade lite arbetsterapi på hemmaplan.
Här hänger nu ungarna.Morgon, middag, kväll.
Snart kan nog båda.Öppna dagisets ytterdörr.
Utan att personalen behöver förfasas.
Över hur tungt det är för dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar