Till skillnad från snö.
Finns det gott om.
Och trots att den spolade.
Skolgården.
Inte ligger långt borta.
Så hör det väl ändå till.
Att åka skridskor.
På den egna sjön.
Äntligen.
Var det lagom kallt.
-7 och blåst.
Plan och blank var isen på sjön.
Aron har på två gånger.
Lärt sig åka bättre.
Än mamman under en hel livstid.
Vera tar det säkra för det osäkra.
Går lugnt ut i början.
Men det blir nog fart.
På henne med.
Innan säsongen är slut.
Och nu när det inte finns snö.
För pulka- eller skidåkning.
Vill barnen inget hellre.
Än att åka skridskor.
måndag 27 januari 2014
fredag 17 januari 2014
Bra smak.
Det är tur.
Att mamman har vänner.
Med mycket bra smak.
För själv var hon lite.
Tveksam.
Var svårt att välja tapet.
Men resultatet.
Blev mycket bra.
Och med nya skåp.
Ny spegel.
Fönsterfoder och taklister.
Är lilltoan som ny.
Tack för smakråden.
Nu fattas det bara.
En ny taklampa.
Mamman jobbar på det.
Att mamman har vänner.
Med mycket bra smak.
För själv var hon lite.
Tveksam.
Var svårt att välja tapet.
Men resultatet.
Blev mycket bra.
Och med nya skåp.
Ny spegel.
Fönsterfoder och taklister.
Är lilltoan som ny.
Tack för smakråden.
Nu fattas det bara.
En ny taklampa.
Mamman jobbar på det.
måndag 13 januari 2014
Resa.
Den började så dåligt.
Den senaste resan till Sverige.
När barnen och mamman.
Efter 4 timmars bilresa.
I god tid kom fram.
Till hamnen.
Visade det sig.
Att det blivit fel.
Sååå fel.
Det gick ingen färja den dan.
Inte någon som finndjävlarna.
Kunde åka med.
Fel i bokningen.
Sa dom när mamman ringde i panik.
Det är inte roligt.
Att stå med två förtvivlade barn.
I Helsingfors hamn och inte veta.
Vart natten ska spenderas.
Mamman grät.
Vera grät.
Mamman förklarade att det inte.
Var nån panik.
Hon var bara så ledsen och arg.
Aron sa.
Jag är också ledsen.
Och jättehungrig.
Sen sa han.
Jag är arg också.
Och jättehungrig.
Pappans underbara kusin.
Med familj.
Bor i Helsingfors.
Där fanns det mat och sovplatser.
Och fantastiskt sällskap.
Det var nog lite meningen.
Att vi skulle stanna där.
Dan efter.
Nytt försök.
Denna gången.
Bestämde mamman och barnen.
Att nu skulle det minsann has.
Dubbelt så roligt på färjan.
Och det blev det.
Det åts gott.
Dansades.
Barnen hälsade på maskoten.
Lekte.
Sprang.
Och tävlade.
Vera tävlade så pass.
Att hon vann hela limbotävlingen.
Det var en fantastisk prestation.
Det var minst 30 barn som deltog.
Och priset.
Medalj och tomte med magen full av godis.
Njöts det av i många dagar.
Mamman var lite nervös.
Inför resan själv med barnen.
Men det gick bra.
Otroligt bra.
Med två resvana barn.
En kasse med böcker.
Julmusik och hevisaurus.
Och en väldig massa handsprit.
Barnen skötte sig exemplariskt.
Och belönades.
Titt som tätt.
Barnen har alltid roligt på färjan.
Mamman kunde ta det lugnt.
Läsa inredningstidning.
Shoppa lite taxfree.
Njuta av barnen.
Fick dock vid ett tillfälle.
Lägga förband på ett främmande barn.
Som skadat sig i bollhavet.
På engelska dessutom.
Vera och Aron förundrades av mammans kunskaper.
I både språk och första hjälpen.
Det viktigaste på dessa resor.
Är förutom snälla barn.
Att som föräldrar komma ihåg.
Att rasta barnen.
Med jämna mellanrum.
För när man suttit i bilen hela dan.
Har man så här mycket.
Energi.
Och spring i benen.
Även klockan 22.30 på kvällen.
Den senaste resan till Sverige.
När barnen och mamman.
Efter 4 timmars bilresa.
I god tid kom fram.
Till hamnen.
Visade det sig.
Att det blivit fel.
Sååå fel.
Det gick ingen färja den dan.
Inte någon som finndjävlarna.
Kunde åka med.
Fel i bokningen.
Sa dom när mamman ringde i panik.
Det är inte roligt.
Att stå med två förtvivlade barn.
I Helsingfors hamn och inte veta.
Vart natten ska spenderas.
Mamman grät.
Vera grät.
Mamman förklarade att det inte.
Var nån panik.
Hon var bara så ledsen och arg.
Aron sa.
Jag är också ledsen.
Och jättehungrig.
Sen sa han.
Jag är arg också.
Och jättehungrig.
Pappans underbara kusin.
Med familj.
Bor i Helsingfors.
Där fanns det mat och sovplatser.
Och fantastiskt sällskap.
Det var nog lite meningen.
Att vi skulle stanna där.
Dan efter.
Nytt försök.
Denna gången.
Bestämde mamman och barnen.
Att nu skulle det minsann has.
Dubbelt så roligt på färjan.
Och det blev det.
Det åts gott.
Dansades.
Barnen hälsade på maskoten.
Lekte.
Sprang.
Och tävlade.
Vera tävlade så pass.
Att hon vann hela limbotävlingen.
Det var en fantastisk prestation.
Det var minst 30 barn som deltog.
Och priset.
Medalj och tomte med magen full av godis.
Njöts det av i många dagar.
Mamman var lite nervös.
Inför resan själv med barnen.
Men det gick bra.
Otroligt bra.
Med två resvana barn.
En kasse med böcker.
Julmusik och hevisaurus.
Och en väldig massa handsprit.
Barnen skötte sig exemplariskt.
Och belönades.
Titt som tätt.
Barnen har alltid roligt på färjan.
Mamman kunde ta det lugnt.
Läsa inredningstidning.
Shoppa lite taxfree.
Njuta av barnen.
Fick dock vid ett tillfälle.
Lägga förband på ett främmande barn.
Som skadat sig i bollhavet.
På engelska dessutom.
Vera och Aron förundrades av mammans kunskaper.
I både språk och första hjälpen.
Det viktigaste på dessa resor.
Är förutom snälla barn.
Att som föräldrar komma ihåg.
Att rasta barnen.
Med jämna mellanrum.
För när man suttit i bilen hela dan.
Har man så här mycket.
Energi.
Och spring i benen.
Även klockan 22.30 på kvällen.
tisdag 7 januari 2014
Jullovet.
Är kort.
En dag mindre på Sverigeresan.
Är väldigt mycket.
Efter katastrofen.
Blev dock resan.
Underbar.
Allt hanns med.
Nästan.
Bad och mys hos morfar.
En shoppingresa till Göteborg.
Som började med ett besök.
I Floda.
Glada återseénden.
Plättar.
Lek och prat.
Och detta lilla nya tillskottet.
Nils.
Så underbart söt.
Orkade sitta i mammans famn.
Under nästan hela besöket.
Shoppingresan.
Förbereddes länge.
Mostern och mamman hade planerat.
En noggrann strategi.
För att hinna med allt.
Innan barnen tröttnade.
Inte kunde vi veta.
Att allt som behövdes.
Var två papphus.
Med dessa lekte barnen hela dan.
Allt på listan köptes.
Till både barn och vuxna.
Fler besök hanns med.
Hos gamla kompisar.
Som alltför sällan ses.
Lyckan att inse.
Att inte så mycket förändrats.
Barn som växter i både magen.
Och utanför.
Samma gamla gäng.
Ett besök uteblev sorgligt nog.
Ser fram emot besök hos oss.
Ett annat blev av i sista stund.
Tur var väl det.
Sen bar det av igen.
Mot Småland.
Ett helt dygn.
I lugn och ro.
Med klappar.
God mat.
Mörkerlek.
Otroligt trevligt sällskap.
Sen firades det nya året in.
Rejält.
Med favvosläktingar på plats.
Massor av gott att äta.
Och lek.
Denna nyårsafton.
Var till för barnen.
Med ficklampslek.
Utklädning.
Julklappar.
Skålande i Pommac.
Och bäst av allt.
Fyrverkerier.
(Tomtebloss).
Resor som denna.
Är svåra att beskriva.
I ord.
Så mycket händer.
På så liten tid.
Så mycket kärlek.
Tack till alla er.
Som hann träffa oss.
Förgylla vår resa.
Gott nytt år.
Hoppas vi ses snart igen.
God Jul 2013.
Trots att en del klappar.
Öppnades redan på morgonen.
Är julafton.
Världens längsta dag.
Det bara väntas.
Och väntas.
Och väntas.
Tills klockan blev tre.
Och det knackade på dörren.
Två väldigt uppspelta.
Artiga.
Glada barn.
Hjälpte tomten med klapputdelningen.
Utan att för en stund avslöja.
Att dom förstått.
Vem som dolde sig bakom masken.
Sen var det bara.
Att öppna.
Öppna.
Och öppna.
Tills orken tog slut.
Och det fick tankas med lite mat.
Det hanns med att leka också.
Åtminstone en liten stund.
Och badas bastu.
Fina julklappar kom genast.
Till användning.
Det var otroligt mysigt.
Att vara bara vi.
Fyra finndjävlar.
I lugn och ro.
Hela dagen gick ut på.
God mat.
Lek.
Spel.
Bastubad.
Julklappar.
Mys.
En riktigt god jul.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)