torsdag 2 september 2010

Olympiska spel.

Stod på dagordningen.
När Aron och Veras dagis ordnade familjekväll.
Först var förvirringen total.
Hos Aron.
Kunde inte förstå att han skulle tillbaka.
Samma dag.
Och att mamman och pappan skulle med.


Finndjävlarna var i samma lag.
Som Veras bästa kompis Emil.
Väldigt roligt hade dom.
Väldigt duktigt kunde dom ta instruktioner.
Lära sig en massa konstiga grenar.
Sprang som tokar.


Pusslade.
Kastade ishockeypuckar.
Och tändstickor.
Bar vattenmuggar.
Körde leksaksbilar.

Aron kämpade tappert.
Hade lite svårt.
Att hålla sig till reglerna.
Men tyckte det var väldigt kul.
Att få kasta saker.
Cykla.
Med hjälp av mamman.


Mamman och pappan hade också trevligt.
Var duktiga dom med.


Med det blev lite sent.
För våra barn.
Aron tröttnade när klockan började bli 19.30.
Hittade på egna grenar.
Rulla sig i sanden.
Bland annat.

När orken tog slut.
Tålamodet.
Gnället och tårarna flödade.
Så var det en evinnerlig tur.
Att man kunde grilla korv.


Mums.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar