måndag 22 november 2010

Tröstmat.

Ungefär en vecka.
Hann Vera vara frisk.
Innan nästa förkylning.
Eller kanske samma om igen.
När denna sedan toppades.
Av en elak ögoninflammation.
Förstod mamman.
Att det var dags för det här.


Hemmagjord snickers.
Smakar trots nästäppan.


Tyckte både syster och bror.
Och mor.

En mor som annars.
Torkar.
Hela dan.
Torka mig.
Säger Vera.
Näsan rinner konstant.
Ögonen rinner.
Kladdar.
En hinna ligger tjock.
Skymmer sikten.
Tur att Arons salva och droppar.
Finns kvar sen förra veckan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar