söndag 12 december 2010

Små barn säger stora saker.

Aron pratar.
Hela tiden.
Ibland sånt mamman och pappan förstår.
Ibland inte.
Förstår gör dock alla.
När han kramar Vera och säger.
Elåt.
Ibland trots att han inte gjort nåt.
Vill nog bara kramas lite.
Vissa ord kan vara svåra.
För andra att förstå.
Dinnadonna.
Betyder så klart primadonna.
Viktiga ord för småpojkar.
Rosa är ett annat viktigt ord.
Även på dagis har dom upptäckt.
Att Aron kallar alla färger rosa.
Trosor.
Säger han och drar upp byxorna.
Han hittar på egna ord också.
Taxibulle.
Till exempel.
Barbaarg.
Är kanske det oäkta barnet i barbafamiljen.
Ibland klappar han mamman på armen.
Mamma fina.
Säger han.
Han har varit mycket förkyld det sista.
Vaknat och gråtit.
Inte kunnat somna om.
Även då pratar han.
Ber om vatten och sånt.
En natt var han helt hysterisk.
Skrek efter nåt mamman och pappan inte förstod.
Efter en stund kom mamman på det.
Pojken skrek Bertil.
Han har en favoritbok som heter Bertil får en traktor.
Ville väl mamman skulle läsa den.

Vera pratar om möjligt ännu mer.
Frågar.
Diskuterar.
Argumenterar.
Uttrycker så stora tankar.
En dag försökte mamman förklara.
Vad Lucia är.
Mamman sa att nån gång när vi är i Sverige.
Hos morfar.
Kan vi gå och titta på luciatåg.
Vera undrade när vi skulle åka till morfar.
Efter jul svarade mamman.
Då sa Vera.
Jag vill inte ha jul alls.
Jag vill bara vara hos morfar hela veckan.

När en treåring säger att hon skippar julen.
För att hellre vara med morfar.
Då är längtan stor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar