söndag 2 september 2012

Det kunde varit värre.

Vera klarade sig undan.
Med blåtira och skrapsår.
Med det hade kunnat sluta illa.
När hon blev påkörd.
Av grannens fyrhjuling.


Det var tur.
Att det är en liten fyrhjuling.
Det var tur att hon inte.
Stod mitt framför.
För den 5-åriga grannen.
Som körde.
Hann inte bromsa alls. 


Men blåmärken blev det.
Och ett gäng ganska skärrade.
Barn och föräldrar.
Sen dess kör han inte.
Längre varv efter varv runt huset.
Och Vera åker inte med därbak.

4 kommentarer:

  1. Usch vad tråkigt, men samtidigt tur i oturen att det gick såpass bra. Kram på er

    SvaraRadera
  2. Behöver ni en kurs i barnsäkerhet får ni hojta till;-) Jag ryser när jag hör att en 5-åring kör 4-hjuling eller åker med. En 5-åring kan liksom inte ens cykla med kontroll...

    Krama lilla olycksfågeln från oss!

    SvaraRadera
  3. Oj oj oj, tur att det gick som det gjorde! Kanske bra med en tankeställare som gick bra också, håller med om att det är alldeles för tidigt för en 5-åring att köra 4-hjuling. Vågar inte ens låta min cykla i nedförsbacke...

    SvaraRadera
  4. Ja, allt gick ju otroligt bra. Och mest rädd blev grannpojken, har inte kört en enda gång efter det. Vera är hans allra bästa vän. Ska väl påpeka att det var en fyrhjuling för barn, med andra ord inte stor, men for körde den ju ändå. Innan detta satt Vera ibland i bak med hjälm på, men hon lät inte pojken köra mer än snigelfart. Själv körde han alltid väldigt fort. För den som kör är det ju inte lika farligt som för dom som inte sitter uppe på och inte har hjälm, och han har ju en egen lillebror som också kunnat komma i vägen. Nu kör han inte mer i trädgården. Och Vera är försiktigare än innan även när det gäller annan trafik, nu vet hon att det gör ont att bli påkörd av nåt...

    SvaraRadera