Lite större projekt.

Var det att sätt upp.
Stuprännor. 
Stuprör.
Det sker ju på hög höjd.
Så det fick pappan klara själv.

Som tur var.
Fick han god hjälp av grannen.
Tur är ju också.
Att huset är lite som en låda.

Stuprännorna gick väl än.
Att gräva ner dagvattenrören. 
Var lite värre.
Vid ena sidan av huset.
Var det ok.

Inte mer än fem meter långt.
Fixade mamman nästan själv.
Vid andra sidan.
Skulle röret ända bort till skogen.
Det är långt från huset.
Till skogen.

Och för att få fart på vattnet.
Behövdes det gräva.
Djupt.
Marken bestod av grus.
Sand.
Enorma stenar.
Rötter och stinkande lera.

Efter två dagar.
Mammans och pappans envisa grävande.
8 timmar varje dag.
En liten paus ibland.
Två värkande kroppar senare.
Var det äntligen klart.

Nu får det regna.
Hur mycket det vill.
För det vatten som inte hamnar.
I stuprören.
Rinner sakta ner i skogen.
I ett vackert dike.

Men än så länge.
Har hösten bjudit på.
Solsken.