Sakta men säkert. Hade varit ett passande sätt att lära sig gå på. Aron går hellre fort och farligt. Nu har vi en gåvagn som oftast inte tippar. Det underlättar. Annars kan man ju alltid hålla mammans händer. Eller dra sig upp på byxbenen och liksom släpas med när mamman försöker gå runt i köket och laga mat. Men gåvagnen är bra. I den kan man köra saker.
"Vilka sånger sjöng ni idag på dagis?" frågar mamman. "Hjulen på bussen." svarar Vera. "Vad bra den kan ju du så kunde du sjunga med." säger mamman. "Ja, men jag sjöng bara för Aron, min egen lillebror." svarar Vera.
"Vi är barn, ni är inte alls barn, ni är folk som inte leker."
"Du bara skojade med mig mamma, men jag skrattade inte."
"När jag blir stor ska jag bli valfisk."
"Jag är ett fint litet stor flicka monster."
"Mina handgubbar kan baka."
"Detta är ingen sittpizza."
"Jag är inte sovnödig, jag är vaknödig."
"Jag är pusselnödig." Det betydde att hon väldigt gärna ville pussla.
Det luktar lite fis, säger mamman, när Vera lägger av en brakare. "Nej", svarar Vera, "det luktar gott, som gammalt kaffe"
"Det här är min facebook." säger hon och håller i mammans kalender.
"Dom är lite sura." sa Vera om rönnbären.
"Jag är här, du är där." säger Vera till stackars Aron som försöker krypa till oss från andra sidan rummet.
"Jag vill till kudden." Vera kan vara lite morgontrött.
"Har han skägg i väskan?" Om pappan, Nej svarar mamman, han har skägg i ansiktet. "Har han ansikte?"
"Vart brukar Tjockis sitta?"
"Vart bor tågen?" - I ett tåggarage, svarar mamma. "Det finns ingen dörr där." -Jo, det finns det nog. "En liten dörr kanske."
"Mamma titta där kommer himlen."
"Sätt smör på min mandel." Hon menade att hon ville ha mandelsmör på äpplet.
Vera fascinerades av att en hund ute var barfota, jag förklarade att djur inte behöver kläder eller skor. Efter en stund sa hon: "Hunden har ingen snopp." Jo sa jag pojkhundar har snopp och flickhundar har snippa. Då sa hon: "Liten hund har också snopp, den har snopp faktiskt."
Jag sa till Vera att hon inte fick röra brännässlorna för då gör det ont. "Då blir man ledsen, skriker." sa hon, sen efter en stund sa hon: "Snart är dom glada, då får vi röra dom." Hon trodde att det var brännässlorna som hade fått ont.
Besökare
Antal besökare totalt:
Antal besökare denna vecka:
Antal besökare i dag:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar