Livet blir lite mer spännande. När man utmanar sig själv. Aron kan inte riktigt stå ännu. Men han övar. Hela tiden. Han vill så gärna se vad som finns på ställen han annars inte når. Drar sig upp överallt. Leker glatt med Veras leksaker. Han provar om det går att göra andra saker samtidigt.
Om han kan göra det med en hand.
Klättrar överallt. Med huvudet före.
Det händer att han ramlar. Det händer att han slår sig. Det händer ca 100 gånger om dan.
Han faller ibland handlöst bakåt. Eller framåt. Eller åt sidan. Men bara en gång har han landat på ögat.
Då tyckte mamman och pappan att det fick vara nog. Och skaffade en hjälm. Den har han nu på sig varje vaken stund. Det händer att han ramlar. Men nu landar han i alla fall mjukt.
"Vilka sånger sjöng ni idag på dagis?" frågar mamman. "Hjulen på bussen." svarar Vera. "Vad bra den kan ju du så kunde du sjunga med." säger mamman. "Ja, men jag sjöng bara för Aron, min egen lillebror." svarar Vera.
"Vi är barn, ni är inte alls barn, ni är folk som inte leker."
"Du bara skojade med mig mamma, men jag skrattade inte."
"När jag blir stor ska jag bli valfisk."
"Jag är ett fint litet stor flicka monster."
"Mina handgubbar kan baka."
"Detta är ingen sittpizza."
"Jag är inte sovnödig, jag är vaknödig."
"Jag är pusselnödig." Det betydde att hon väldigt gärna ville pussla.
Det luktar lite fis, säger mamman, när Vera lägger av en brakare. "Nej", svarar Vera, "det luktar gott, som gammalt kaffe"
"Det här är min facebook." säger hon och håller i mammans kalender.
"Dom är lite sura." sa Vera om rönnbären.
"Jag är här, du är där." säger Vera till stackars Aron som försöker krypa till oss från andra sidan rummet.
"Jag vill till kudden." Vera kan vara lite morgontrött.
"Har han skägg i väskan?" Om pappan, Nej svarar mamman, han har skägg i ansiktet. "Har han ansikte?"
"Vart brukar Tjockis sitta?"
"Vart bor tågen?" - I ett tåggarage, svarar mamma. "Det finns ingen dörr där." -Jo, det finns det nog. "En liten dörr kanske."
"Mamma titta där kommer himlen."
"Sätt smör på min mandel." Hon menade att hon ville ha mandelsmör på äpplet.
Vera fascinerades av att en hund ute var barfota, jag förklarade att djur inte behöver kläder eller skor. Efter en stund sa hon: "Hunden har ingen snopp." Jo sa jag pojkhundar har snopp och flickhundar har snippa. Då sa hon: "Liten hund har också snopp, den har snopp faktiskt."
Jag sa till Vera att hon inte fick röra brännässlorna för då gör det ont. "Då blir man ledsen, skriker." sa hon, sen efter en stund sa hon: "Snart är dom glada, då får vi röra dom." Hon trodde att det var brännässlorna som hade fått ont.
Besökare
Antal besökare totalt:
Antal besökare denna vecka:
Antal besökare i dag:
Obegripligt. Hur fort får tiden lov att gå?
SvaraRaderaSpjärnet, han kommer att gå långt och nu förmodligen ännu längre med sin hjälm.
SvaraRaderawhere's vera? and stop that boy from continuing to grow like that - it just isn't fair.
SvaraRadera