torsdag 15 oktober 2009

Living on the edge...


Livet blir lite mer spännande.
När man utmanar sig själv.
Aron kan inte riktigt stå ännu.

Men han övar.
Hela tiden.

Han vill så gärna se vad som finns på ställen han annars inte når.
Drar sig upp överallt.

Leker glatt med Veras leksaker.
Han provar om det går att göra andra saker samtidigt.


Om han kan göra det med en hand.


Klättrar överallt.
Med huvudet före.

Det händer att han ramlar.
Det händer att han slår sig.
Det händer ca 100 gånger om dan.

Han faller ibland handlöst bakåt.
Eller framåt.
Eller åt sidan.
Men bara en gång har han landat på ögat.

Då tyckte mamman och pappan att det fick vara nog.
Och skaffade en hjälm.

Den har han nu på sig varje vaken stund.
Det händer att han ramlar.
Men nu landar han i alla fall mjukt.

3 kommentarer:

  1. Obegripligt. Hur fort får tiden lov att gå?

    SvaraRadera
  2. Spjärnet, han kommer att gå långt och nu förmodligen ännu längre med sin hjälm.

    SvaraRadera
  3. where's vera? and stop that boy from continuing to grow like that - it just isn't fair.

    SvaraRadera