Ett antal verktyg.
Mycket svett, lite blod, dock inga tårar.
Gav mamman upp.
Denna fina ärvda cykel.
Är bortom hjälp.
Men att lära sig att cykla.Tycker mamman och pappan är viktigt.
Och roligt och spännande.
Och passande.
Nu när våren är här.
Vem minns inte längtan.
Man hade som barn.
Efter ljudet av grus under däcken.
Känslan av vinden i håret.
Stelfrusna fingrar.
Klart att tösen måste ha en cykel.
Mamman oroade sig.
Ska Vera få välja själv.
Väljer hon då rosa.
Som dom andra två flickorna på gatan.
Vars cyklar Vera beundrat.
Och sprungit efter de senaste dagarna.
Kan då Aron ärva den sen.
Men goda råd kom snabbt.
Pojkar kan självklart ha rosa cyklar.
Om dom vill det.
Annars kan man måla om den.
När det blir aktuellt för byte.
Väl i affären.
Upptäcktes snart.Att det inte hängde på färgen.
Vera tyckte alla rosa cyklar hon såg.
Var finast.
Men mamman och pappan insåg.
Att av alla cyklar.
I de fyra butiker som besöktes.
Passade bara en.
Vera är en liten tjej.Med ganska korta ben.
Ibland ställer det till problem.
En del andra cyklar passade.
Men sätter man på en styrstång.
Måste sadeln höjas.
Mamman och pappans ryggar.
Kräver styrstång.
Det hade denna fina lilla lila cykel.Tyvärr fanns bara visningsexet kvar.
För tillfället.
Vera stackarn får vänta.
Tråna ett tag till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar