Lillgrisen.
Händer det att mamman kallar honom.
Men nåt svin är han minsann inte.
Kopporna kom ändå.
Svinkopporna.
Började som en liten liten prick på ena armen.
Efter några dagar såg pricken ut så här.
Då tog mamman med pojken till doktorn.
Tänkte att det kunde vara vattenkoppor.
Men det var den grisigare varianten.
Antibiotikasalva.
Sen ska väl detta vara ur världen.
Det kunde varit värre.
Han har än så länge bara fyra stycken.
Aron är glad ändå.
Men inte är det vackert.
Hoppas dessa vädligt smittsamma koppor.
Inte sprider sig till resten av familjen.
Ett litet svin går ju an.
Men inte en hel flock.
lördag 30 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men lille... Krya på honom! Utan att dra på resten av trynfamiljen det:)
SvaraRadera