Mamman hade ett uppdrag.
Denna semestertrip.
Att bli färdig med skolan.
Och det blev hon.
Efter 5 dagars skolarbete.
Var hon helt färdig.
Det krävs lite planering när det ska opponeras och läsas och skrivas och diskuteras uppsatser.
När mamman är själv med båda barnen på främmande mark.
Med en nyopererad moster som inte kunde lyfta barnen blev det ännu krångligare.
Då kom morfar till undsättning.
Mamman drog till sopis.
Moster och Morfar lekte, matade, bytte blöjor, gick med vagnen, var på lekplatsen, vaggade barnen hela långa dagen.
Dessutom hann dom förbereda kalas för mamman.
Mammans uppgift för veckan.
Kändes till en början övermäktig.
Läsa en c-uppsats som var olidligt tråkigt och dåligt skriven.
Förbereda och opponera på den.
Utan att knäcka författaren.
Lyckades sådär.
Att gå på 5 andra seminarier utan att dö av tristess.
Lyckades bra.
Att försvara sin egen uppsats.
Lyckades väldigt bra.
Mamman skull försvara sin uppsats klockan 12 den första seminariedagen.
Det fanns inte många andra seminarier att gå på den dagen.
Därför var det fullsatt.
Kanske också lite för att mammans uppsats verkade intressant.
Programmerade män, heter uppsatsen.
Handlar om könskonstruktioner i behandlingsprogram för män som begått relationsvåld eller sexuella övergrepp.
Opponent och examinator var nöjda med uppsatsen.
Mamman fick tillfälle att berätta om sina fynd för en förvånansvärt intresserad publik.
Mamman hade även en ganska hätsk debatt.
Med examinatorn.
Mamman vann.
Examinatorn, en dam med mångårig erfarenhet av arbete med dessa män som skrivit böcker i ämnet samt uppnått en mogen ålder.
Kunde minsann inte köra över mamman.
Men hon kunde lära mamman och publiken ett och annat.
Att man inte ska dra på onödigt dökött.
Varken i en uppsats eller i övriga livet.
Efteråt stötte mamman på två studenter som varit där.
Dom tog mamman i hand och tackade för ett mycket trevligt seminarium och en bra debatt.
Dom var så glada att nån vågat stå upp mot tantan.
Talat om att allt inte är medfött, biologiskt, kommet med modersmjölken, orsakat av dålig anknytning till mamman etc.
Kön är till stor del en social konstruktion.
Män är programmerade.
Efter detta hårda slit.
Fick mamman belöning.
I form av två stolta barnvakter.
Två glada barn.
Ett urgulligt födelsedagsfirande med present och fika inhandlat i kiosken på Teleskopgatan.
Aron stirrade länge på mamman när hon kom hem.
Klappade hennes ansikte.
Försäkrade sig om att det verkligen var hon.
Firades gjorde det även på Andrum.
Med god mat.
Fina presenter.
Kära vänner.
Underbart.
Innan det var dags att åka hem.
Gick vi förbi julskyltningen.
Så mycket djur som rörde sig.
Så mycket konstig musik.
Så lite tomtar.
Men Vera var nöjd.
Aron och mamman med.
lördag 2 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Önskar verkligen att jag kunnat vara meed på Andrum! Och på opponeringen, det hade varit jävligt intressant! Fick du VG? Kram
SvaraRadera