Dessa dagisfoton

Det är inte lätt.
Att fånga små barn på bild.
Ännu svårare att få dom sitta still.
Titta in i kameran.
Le.
Dagisfotograf.
Inget yrke mamman önskar sig.
Veras första dagisfotografering.
Var lite av en katastrof.
Vera 1,5 år gammal.
Blev skrämd.
Av en smått hysterisk fotograf.
Med en mycket otäck pratande groda.
Som envisades med att hoppa i luften.
Till slut fick han dock en bild.
När Vera inte gråter.
Men en lätt vettskrämd dotter.
Med ett stort ärr i pannan, skrapsår på näsan, snor i ena näsborren.
Är kanske inte vad man önskar sig.
Av dotterns första dagisbild.

På gruppbilden.
Som togs den dagen.
Finns bland annat.
Tre hysteriskt skrikande barn.
Vera var ett av dom.
Detta år gjordes nya försök.
Denna gång med en lillebror.
I släptåg.
Mamman försökte febrilt.
Få lite volym.
På statiskt, tillplattat hår.
Glömde viss bort.
Matresterna runt Veras mun.
Aron hade svårt att sitta still.
Vera hade svårt att le.
Ändå blev mamman.
Så otroligt nöjd.

Fina fina barn.
Och matresterna kanske inte syns.
På lite avstånd.
Gruppbilden.
Visar ett gäng barn.
Som inget av dom ler.
Men som alla.
Kisar.
Av den starka blixten.
Dagisfotograf.
Vill inte mamman bli.