fredag 28 augusti 2009

Här bor vi - hit vill vi

Här bor vi nu. I lägenhet.










Vi har en dröm om att bo i hus.
Helst på landet.

D
römmen känns ganska långt borta.

I Finland är allting lite dyrare.
Speciellt bostäderna.

Vi bor i Finlands sjunde största stad.
Vi vill bo en bit ut.
Kanske 20-30 km.
Vi inbillade oss att det skulle gå att hitta
ett hus för 1,2 miljoner.

Det verkar omöjligt.

För ett tag sedan var vi och tittade på ett hus som låg otroligt vackert med en jättefin trädgård, gamla utebyggnader osv.
Det var
så fuktskadat att det inte ens skulle brinna om man försökte elda upp det.
Det kostade 1,1 miljoner.


Om ett hus ligger i vår prisklass är det oftast jättefult, pyttelitet, byggt på och inte renoverat sen 50-talet.
Det känns hopplöst.


Men vi har ett alternativ.
Pappans mormor och morfars hus.
Det är inte det vackraste huset i världen.
Men det har en massa fördelar.


FÖRDELAR:

- Pappans morfar har byggt huset. Med andra ord vet vi allt om huset och riskerar inte att åka på några överraskningar. Dom har skött det bra.

- Det finns en hyfsat stor trädgård
, 1300kvm, med bärbuskar och trädgårdsland. Vi skulle även få plats med lekstuga, växthus osv.

- Planlösning
en. Det är precis lagom stort för oss. Det finns tre rum, toalett och kök på bottenvåningen. Och ett litet sovrum och kallvind där uppe, men vi skulle kunna bygga ett sovrum till där. I källaren finns garage, pannrum, världens bästa bastu, dusch, tvättstuga, matkällare. Med andra ord skulle vi kunna ha vardagsrum, 2 sovrum, ett lekrum, och ett gästrum/kontor!

- Vi måste inte renovera nånting, men gör vi det blir det säkert jättefint.
Jo, förresten byta rör skulle behöva göras.

- Läget. Det ligger mitt i en förort till Jyväskylä, ca 8 km från stan. Vi skulle ha gångavstånd till allt, mataffär, dagis, ett köpcentrum, de flesta av pappans släktingar, två fina badstränder.
Vi skulle knappt behöva använda bilen alls.
Mamman
skulle inte vara mörkrädd.
Pappan skulle få väldigt nära ti
ll jobbet.

- Vi vet vilka grannar vi skulle
få, och att de är trevliga.

- Priset. Vi kan inte betala marknadsvärdet för huset, även om vi inte vet exakt vad det blir. Skulle vi få huset för ett pris vi klarar av skulle vi garanterat gå med vinst om vi nån dag vill sälja det.

- Känslan. Vi vet hur det känns att vara i huset. Det är så otroligt bra känsla där.


NACKDELAR:


- Vi vet inte när dom planerar att flytta, men dom har pratat om det i flera år.

- Det finns bara oljepanna som uppvärmning, men den skulle Farfar kunna byta ut till pelletspanna.

- Dusch och tvättstuga i källaren. Kanske går det att bygga ett badrum på vinden.

- Det ligger bara 150 m från motorvägen. Ljudnivån är inte så hög, jag är mest orolig för avgaser om man vill odla etc.

- Det ligger inte på landet.


Sen kan man drömma.
Då drömmer vi om att bo så här.

Här bor barnens farfar och hans fru.
Tomten med ege
n brygga är på ca 6000kvm, mitt i skogen.
Farfars fru
har rensat i sjökanten och gjort en liten strand åt barnen.
Dom har byggt det otroligt fina huset själva.
Nu finns d
är även garage, förråd, och ett litet grillhus vid vattnet.
Det planeras en gäst/lekstuga nästa sommar.

Det finns ett så otroligt lugn här ute.
Alla årstider är vackra på sitt sätt.



På sommaren badar vi.
Sitter ute på nån av altanerna
som går runt hela huset.
Grillar.
Tittar på svanfamiljen med kikare.




På hösten plockar jag lingon.
Det finns fullt i hela trädgården.
Vi sitter inne framför kaminen.
Det brukar vara kallt på golven.
Vera vill klättra upp på sovloftet.





På vintern älskar Vera att gå på isen.
Kanske far
far pimplar.
Pappan åker skridskor.
Vi badar bastu.
Tre katter ligger hopkurade nånstans.






r våren kommer äter vi ute.
Farfars fru steker pannkakor
på altanen.
Farf
ar grillar i grillhuset.
Katterna fösvinner bort.



Men vi kommer alltid tillbaka.
Så ofta vi kan.

2 kommentarer:

  1. Fast i drömhuset skulle du vara mörkrädd. Och tre katter? Tänk på hur jobbig tjocksmockan är.

    Nä, jag tycker mormorns och morfarns hus. Det fanns ju faktiskt inga nackdelar att tala om. Go for it!!!

    SvaraRadera
  2. vi får väl ta oss ett snack med dom igen... är ju lite känsligt dom både vill och inte vill flytta såklart...

    SvaraRadera