Mamman och pappan.
Mamman är snart 33 år, pappan är snart 35 år.
Mamman är svenne och pappan är finne.
Mamman är problemlösare, pappan är problemskapare.
Mamman är nykterist, pappan dricker vad som helst.
Pappan är musikalisk, mamman är tondöv.
Pappan är pessimist, mamman är optimist.
Pappan gillar oliver, mamman gillar majs.
Pappan har inget tålamod, mamman har hur mycket som helst.
Dom kompletterar varandra ganska bra.
Dom har känt varandra i 8 år. Dom träffades av en slump i Polen, där pappan var turné med sitt band och mamman tågluffade med sina kompisar.
Det sa inte direkt klick.
Men efter några dagars intensivt umgänge uppstod tycke.
Ett tag bodde dom på varsitt håll men många tårar och finlandsfärjor senare flyttade dom ihop i.
Boendet har inte alltid varit tillfredställande men dom kämpade på. Pappan var en jäkel på att lära sig svenska. För mamman går det lite trögare.
Efter 5 år i Sverige bestämde dom sig för att söka lyckan österut. Här bor dom nu men katt och två små skruttar och lyckan finns där man söker den.
Dottern och sonen.
Dottern tog god tid på sig. 3 veckor över tiden och 5 dagars förlossning. Hon fyllde 2 år den 11 maj.
Dottern är svenne.
Hon älskar att dansa.
Speciellt disco på finlandsfärjan.
Det spelar ingen roll vilken musik det är. Pappas musik går också bra, hon diggar med hela kroppen och säger hyvää biisi (bra låt). Ett tag lyssnade hon bara på muminsånger, till mamman och pappans stora missnöje.
Nu är det mer varierat. Frank Turner är bra, i alla fall när han sjunger lalala.
Dottern tycker att det viktigaste i livet är att leka och blir irriterad när saker tar tid från leken, som att äta eller gå på pottan.
Hon leker mycket med tågbanan, och lego, och vagnar och dockor.
Hon tycker mycket om alla stora fordon, speciellt grävskopor och gräsklippare.
Lillebror är väldigt populär, när han bli stor ska hon lyfta honom, och åka rutschkana med honom. Och han får äta hummus, precis som hon.
Hon älskar att gå på tivoli och åker gärna pariserhjulet.
När hon blir stor ska hon bli vägg.
Sonen kom med en rasande fart. 5 dagar över tiden med katastrofsnitt. Han föddes den 25 februari.
Sonen är finne.
Sonen tycker också om musik, speciellt en finsk barnlåt med mungiga. Den får honom alltid lugn.
Sonen tycker om att titta på allt storasyster gör och skriker av skratt om hon kastar nåt eller hoppar med en fin klänning på.
Sonen är inte blyg.
Han ler åt alla han träffar.
Sonen tycker om att kramas och nypa mamma i fläsket på armarna. Han tycker om att dra av storasyster stora tofsar med hår.
Han skrockar varje gång han äter vitamindroppar.
Sonen vill gärna kunna sitta, eller krypa, han försöker hela dagarna. Han tycker om att lägga nåt över ansiktet och sen hålla andan tills mamman eller pappan tar bort det.
Han vill kunna flyga. Han tränar varje dag.
lördag 15 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vet inte varför jag gråter när jag läser... och ser på snuttarna. Det började väl med det om lyckan:) saknar er!
SvaraRadera