torsdag 27 augusti 2009

Hat

Tjockis är en väldigt snäll katt.
Hon slåss aldrig.
Mamman kammar henne hårdhänt så tussarna flyger. Tjockis säger ingenting.
Mamman tvingar i henne äcklig medicin varje dag med spruta. Tjockis säger ingenting.
Veterinären stack hål på ett infekterat hundbett på magen. Tjockis sa ingenting.

Men det handlade nog om värdighet.
Och respekt.
Eller bristen på sådan.

Aron är väldigt förtjust i Tjockis.
Väldigt förtjust.
Han kryper efter henne så fort han kan.
Ligger hon i sängen är det svårt att få honom att koncentrera sig på amningen.

En dag låg hon i sängen. Aron med.
Han tyckte hon såg så mjuk och go ut.
Ville bara känna lite.
Oj, vad mjuk hon var.
Mysig att grabba tag i.
Han ville liksom inte släppa taget.

Då tyckte Tjockis att det räckte.
Mycket tål hon, men att bli behandlad så av familjens minsting tålde hon inte.
Hon klippte till.

1 kommentar:

  1. Ååååh... det är inte lätt att vara en tjockis bland små troll. Jag älskar tjockis! Och jag älskar kontrasten mellan inläggen, eller ja läs rubrikerna. Kram

    SvaraRadera